logotype
Felmeddelande:
  • JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med id: 754

Gille 26 januari 2016

Rolls Royce AB. Fartygspropulsion - historisk utveckling, nuläge och framtid.

Årets första gille hölls den 26 januari på temat propulsion. Patrik Kron, som är anställd vid Rolls Royce i Kristinehamn, berättade om detta ur historiska, nutida och framtida infallsvinklar.

 Rolls Royce har en värdsomspännande verksamhet inriktad på både civila och militära produkter till lands, i luften och till sjöss med ungefär 6 000 anställda. Man bedriver serviceverksamhet i hela världen. Som exempel på verksamhet med marin inriktning kan nämnas offshore i Norge och propellertillverkning i Sverige.  

1849 inleddes i Värmland en industriell verksamhet under olika namn i olika skeenden, som KMW och KAMEWA. Inledningsvis handlade det om tillverkning för järnvägen av bl a lok. Vid sekelskiftet började man tillverka turbiner. 1937 lanserades den ställbara KAMEVA-propellern. 1980 kom vattenjetstekniken. 1998 var det dags för Podsystemet.  1999 förvärvades tillverkningen av de olika propulsionssystemen i Kristinehamn av Rolls Royce. 2005 kom Promassystemet. Rolls Royce i Kristinehamn omsätter i dag ungefär 1 500 miljoner kronor per år med cirka 250 anställda. Bolagets laboratorium ligger i Höje öster om staden medan produktionen äger rum i Gustavsvik väster om staden, de gamla Albinverkstäderna. Man producerar ställbara propellrar både för civila fartyg och örlogsfartyg, bl a för två brittiska hangarfartyg under byggnad. Ställbara propellrar är lämpligast för fartyg med mycket manövrar som vid täta hamnanlöp. För en tanker i oceanfart med få manövrar är ofta fast propeller att föredra.  Vattenjetstekniken är avsedd för lättmanövrerade höghastighetsfartyg med farter över 30 knop. Exempel på sådana är svenska flottans kustkorvetter och Sjöräddningssällskapets räddningsbåtar. Podsystemet innebär att en elektrisk motor och en propeller är integrerade i en enhet som är vridbar 360 grader. Det används bl a för offshoreriggar och kryssningsfartyg.  Promassystemet bygger på en sammankoppling av roder och propeller och används på många olika typer av handelsfartyg.

Framtiden är svår att bedöma. Produktionen för offshore präglas av låg aktivitet, medan det är en viss uppgång på den handelsmarina sidan. Det märks t ex beträffande  snabba passagerarfartyg, detta beroende på de låga oljepriserna.

Gillet lockade drygt 25 medlemmar. Patrik Kron var en mycket god och pedagogisk berättare och auditoriet blev ovanligt engagerat.

Peter Hertting

Gillets sponsorer:
Grens Bygg & Marin Stiftelsen Svenska Sjömanshus Region Värmland Café August Ahlmark Lines Vänerhamn KIWA Foto Karlstads Kommun Jotun Tärntank Rederi
Bloms Bogsertjänst Combi-Hörnan Tolurent Herrhagens Blommor Bror Andrén AB